Nej, det är inte Länsstyrelsens fel

Det finns mycket att läsa på internet, både bra och dåliga saker. Ikväll tänkte jag ägna några minuter åt att reda ut lite saker. Ni behöver inte tro på mitt ord, men jag har studerat förvaltningsrätt och djurskyddslagen på högskolenivå och har 15 hp i ämnet.
 
På Hippson finns just nu en artikel om att en kvinna fått dagsböter efter att ha dömts för brott mot djurskyddslagen (står djuplågeri i rubriken men brott mot djurskyddslagen i texten, jag vet tyvärr inte vilket som är rätt). Länsstyrelsen hade bland annat hittat en häst död i ett stall tillsammans med flera andra hästar i dåligt skick (länk till artikeln här, jag har inte läst något mer än så, det är lite principerna jag tänkte förklara här).
Kommentatorsfältet rasar, varför fick personen bara 4000:- i böter och varför gör inte Länsstyrelsen mer?
 
Så, en sak i taget. Varför är bötesbeloppet så lågt?
I Sverige har vi något som kallas dagsböter. Dessa utgår delvis ifrån hur allvarligt brottet anses, utav den bedömningen får vi antal dagsböter. I detta fallet 80. Lägst är 30 och högst är 150. Del två, summan för en dagsbot, bestäms efter personens inkomst. 50 kronor (som i detta fallet) är ett lågt belopp och beror på att personen inte tjänar så mycket pengar.
 
Varför har vi då dagsböter? Jo, för att straffet ska bli mer jämlikt. En rik person kan annars bara köpa sig fri medans en fattig kanske går i personlig konkurs. Tanken bakom dagsböter är alltså rätt bra, även om det slår fel ibland.
 
Nästa grej då, varför gjorde inte Länsstyrelsen mer?
En sak alla måste lära sig, Länsstyrelsen har inte ansvar för dina djur. Det är alltid, alltid djurägaren (eller djurhållaren) som är ansvarig för att djuret har det bra och att alla lagar och förordningar följs. Länsstyrelsen kan visserligen gripa in med förelägganden (som hade skett i det här fallet) eller i extrema fall genom ett omhändertagande av djur. Men det är inte Länsstyrelsen som vanvårdar och missköter. Länsstyrelsen kan inte göra mer än vad de har befogenhet i lag.
Det är inte heller Länsstyrelsen som bestämmer vilken påföljd, alltså straffet, som utdelas, det sker i domstol. Länsstyrelsen kan ge djurförbud (som skett i det här fallet) men det är allt.
 
Så, har vi rett ut det här nu?
Dagsböter är baserade på inkomst, Länsstyrelsen missköter inga djur och Länsstyrelsen dömer inte ut straff.
 

Min första djurskyddsanmälan

Nu ikväll har jag gjort min första djurskyddsanmälan. Anmälan gällde kaniner i zooaffär och är det något jag kan så är det kaninföreskrifterna.
 
Visst var det ingen vanvård eller något större lidande inblandat, men jag tycker ändå att regler är till för att följas - de har ju kommit till för djurens bästa och är utformade utefter deras behov. Att kaniner ska ha tillgång till sitthylla är inget påhitt utan kommer av att kaniner har ett behov av att spana på omgivningen från en upphöjd plats. Samma sak med bolåda (ofta kombinerar man bolåda och sitthylla), kaniner är ju djur som naturligt vill gömma sig på en lite mörkare och trängre plats.
 
 
Swayze och Sylvester vilar på deras upphöjda sittplatser, detta var innan de flyttade ihop. Jag ser ofta att mina kaniner använder sitthyllorna och Sylvester ligger gärna inne i huset. Minis nya favoritplats att gömma sig i är den randiga tunneln som syns i bakgrunden på bilden.
 
Har ni anmält någon djurskyddsbrist någon gång? Eller har ni aldrig sett någon?

Hur förebygger man skador?/Tänk att lilla jag kunde provocera

När vi ändå var lite inne på ämnet så tänkte jag ta upp lite mer om det hela. Alla verkar nämligen inte vara inne på samma spår som jag, det vill säga att man bör följa lagen. Istället borde jag kliva ner från mina höga hästar enligt en kommentar som trillade in.
 
Men nu handlade inte detta om mig (;
 
Vad rekommenderar veterinärerna, till exempel?
Leg. veterinär Karolina Dahlkvist:
"Miljö
Daglig utevistelse i stora kuperade hagar tillsammans med fler hästar, ger hästen en naturlig möjlighet att röra sig mycket i och stärker skelett, senor och muskulatur.

Utnyttja gärna naturliga hinder i hagen, genom att bygga hagen så att hästarna tvingas passera hindren, för att ta sig från en del av hagen till en annan.

Unghästar bör gå i flock med hästar i samma ålder. Det bästa är om de kan gå på lösdrift, eftersom det ger maximal rörelsefrihet.

Se över underlaget på ridbanor och i ridhus. Ett bra underlag är lagom mjukt, inte för djupt och inte halkigt. Det är viktigt att underlaget sköts regelbundet så att det inte uppstår djupa diken där hästarna ofta går. Om man har problem med underlaget, eller om man ska anlägga en ny bana, bör man kontakta ett proffs."
 

Leg. veterinär Per Michanek 
 
" För en skada uppkommen i hagen är det lättare att se den direkta kopplingen till orsaken. Men de skador som indirekt uppkommer på grund av att hästar hålls i box är enligt min mening betydligt fler, fortsätter Per Michanek.
Hästen är utvecklad för att leva i öppna marker utan skog. Där har den nytta av sin snabbhet för att komma undan rovdjur. Den miljö hästar har anpassat sig för har glest och näringsfattigt gräs, så de rör sig över stora ytor för att få i sig tillräckligt med föda. Både rörelse och tid blir viktiga komponenter i födosöket.
Det påverkar också den tid som kan avsättas för vila. Hästar klassas som dygnet-runt-aktiva och ligger endast ner cirka 30 minuter per dygn.
– Alla förändringar jämfört med hur det ser ut i det fria ställer stora krav på anpassning hos djuret, och riskerar att skapa problem, säger Per.
Hästar har i dag samma behov som deras förfäder hade för flera tusen år sedan. Vi kan ändra deras instinkter i kvantitet, men vi kan inte tvätta bort dem
 
Varje timme hästen får vistas utomhus i en större hage kommer den att förbättra någonting, säger Per.
Rörelseapparaten, andningsorganen, blodcirkulationen, ämnesomsättningen, värmeregleringen och nervsystemet (koordinationen) gynnas nämligen alla av rörelse. Ledbrosket saknar blodkärl och är därför beroende av rörelse för att näringsutbytet med ledvätskan ska fungera. Att stå stilla är som att stänga av ledvätskans hjärta. Ett ledbrosk i toppkondition är avgörande för elitprestation.
– Blodcirkulationen i benen är också beroende av rörelse. Det är svårt för hjärtat att pumpa upp blodet från hovarna tillbaka till hjärtat. Hovmekanismen, där elastiska putan trycks ut vid nedsättning av hoven, hjälper till att pumpa upp blodet. Muskelarbetet hjälper även blodcirkulationen i hela hästens kropp, tillägger Per.
När en muskel spänns trycker den ihop intilliggande blodkärl och gör att blodet trycks förbi nästa klaff i kärlet, och på så sätt förs vidare."
 
 
Också lite forskning sammanställd av husdjursagronomen Sara Slottner:
"I samma studie fanns det även skillnad i rörelsemönstret, de föl som gick på bete hade effektivare rörelser. Det fanns även mindre osteochondros och ett starkare ledbrosk hos de föl som gick på bete."
 
Vi avslutar med lite lagtext från L101 som alla som håller häst har skyldighet att känna till och anpassa sin djurhållning efter:
1 §7 Hästar ska normalt sett dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina
naturliga gångarter.
För föl och unghästar upp till 12 månaders ålder ska denna rastning ske
tillsammans med minst en annan häst.
 
2 § Sådan rastning som avses i 1 § ska ske utomhus i rast- eller beteshagar.
Där möjlighet saknas att anlägga rast- eller beteshagar kan sådan rastning
istället ske i ridhus, paddock eller motsvarande.



Husdjursagronom och kaninägare med hästar i både hjärtat och hjärnan som skriver om livet. Muar heter min fina gulsvarta häst (men han kallas bara för Murre), en av drygt tjugo akhal tekéer i Sverige. Ni når mig via bloggen eller k.ramo@live.se