Porslinsponnyn skadad igen

Det är ändå rätt tacksamt med vita strumpor om man har en porslinsponny, blod syns så tydligt på vitt.
 
 
Japp, Murre är skadad igen.
Så vitt jag såg var det ett rätt ytligt sår, väldigt rent och inget jag skulle brytt mig om alls om det inte vore för placeringen, på en kota. Typ där man inte vill ha sår eftersom det finns så mycket leder och annat som kan gå fel. Ingen värme runt såret, ingen svullnad, ingen ledvätska, ingen puls och ingen feber så jag tog chansen att lägga ett bandage och avvakta.
 
Hade en vän som är djurvårdare i telefon också, alltid bra att ha någon att bolla med.
 
 
Väl inbandagerad.

God morgon och fodersnack

I helgen åker jag "hem" till lägenheten så Murre får vila. Lite tråkigt att inte kunna rida nu när det är helg men å andra sidan så går de i en stor hage och rör sig ganska mycket så ingenting han lider av direkt. I morse travade han ut, bet ponnyn i rumpan för att han ville leka och sen gick han till äppleträdet för att leta godis.
 
Äter gör han också mycket bättre nu, han får lusern, betfor, havre och slobber mash (verkar ju vara så gott som alla säger.. fick två provpåsar sist jag köpte foder men antar att jag måste köpa en stor nu) i en salig blandning så krubban blir fylld. Självklart hö till det också.
 
Tanken bakom utfodringen av Murre just nu är "så mycket som möjligt". Betfor och lusern för att de är grovfoder som jag därför vågar ge i lite större mängd. Betfor för energins skull och lusern för proteinet. Havren och slobbern är ytterligare mer energi och det är ju främst det en tunn häst behöver.
 
Nu när han äter igen hoppas jag att vi kommer till rätta med hullet hyfsat snabbt :)

Mer lastning och tokig häst

Helt enligt planen har vi lasttränat idag också. Det gick nog lite bättre än igår, sista typ två gångerna gick han in helt i transporten och kunde äta två-tre tuggor havre innan han ville backa. Får väl bara fortsätta att nöta på varje dag nu bara.
 
Efteråt tog vi en promenad, eller vi försökte i alla fall. Hann väl inte mer än 5-10 minuter bort från stallet innan Murre började dumma sig, hoppa runt och vifta med frambenen hejvilt (inte riktigt stegra, snarare kasta sig uppåt/framåt och sen kasta ut framhovarna i någon oberäknelig riktning) och när han inte lugnade sig vände vi hemåt igen. Under de här typ 15-20 minuterna vi var ute hann han vara uppe i terrängen flertalet gånger och galoppera runt på mini-volter.
 
Dessa dagar när jag svär och undrar varför jag inte köpte en enklare häst så tröstar jag mig alltid med att han är vacker i alla fall.
 
 
Väl hemma med livet i behåll släppte jag honom i hagen och smackade på lite. Han sprang som en idiot. Över stock och sten. Någonstans där, eller tidigare, fick han såklart ett balltramp också så nu har matte fått lägga om sår igen.
 
Suck. Men hästen är tydlig med att han mår bra i alla fall!



Husdjursagronom och kaninägare med hästar i både hjärtat och hjärnan som skriver om livet. Muar heter min fina gulsvarta häst (men han kallas bara för Murre), en av drygt tjugo akhal tekéer i Sverige. Ni når mig via bloggen eller k.ramo@live.se