Katarina

Vi kämpar på att försöka jobba oss tillbaka, jag och Murre. Han är pigg och odödlig och jag är... Halvnöjd.

 

Igår hade jag gjort i ordning två sockerbitar och ett litet kryss på ridbanan, en på varje långsida och en längs med medellinjen, så de gick att trava på en stor volt.

 

Och traven, den gick bra. Problemen började när jag ville uppgradera lite och galoppera över. Först fick vi inte rätt galopp, sen gick det inte att svänga eller ta sig över hinder utan att bryta av. Istället gjorde Murre sin specialare, bocka och dra tyglarna ur händerna. Lagom irriterande eftersom man först 1. Har svårare att sitta kvar 2. Tappar allt förstadie till arbete.

 

Vi tragglade lite, jag fick rida med tränarens röst i huvudet (sitt ner i fattningarna, bockningarna - ja sitt helt enkelt, och ha kontakt i tygeln), sen en kort paus och vips så funkade det mycket bättre.

 

Ibland är pausen den bästa delen av träningen.